Så ofta jag får
tid och möjlighet försöker jag omge mig bland whiskyälskande människor i
diverse olika whiskysammanhang. Trots olikheter i mångt och mycket finner jag
nämligen något vackert i att kunna förenas i en gemensam passion för smaker och
upplevelser, såsom i somras då jag åter igen fick möjlighet att träffa härliga
Martin Andreasson på High Coast whiskyfestival. Förutom att utbyta tankar och
erfarenheter kring whiskyrelaterade upplevelser fastnade vi kring ämnet Australien som vi båda hyser gedigen
kärlek för. Det visade sig att vi båda två rest runt och bott i det stora landet
”down under” och vi hade förstås därför många minnen att dela med oss av till
varandra. En kort tid efter detta mottog jag ett spännande smakprov från Martin
i form av en Starward Single Malt whisky från New World Distillery i Melbourne.
Med det sagt vill jag tipsa om att ta en titt på Martins egna berättelse här efter hans besök på destilleriet 2013.
Första gången jag själv
kom i kontakt med Starward whisky var dock inte då jag bodde i Australien utan
i samband med mitt första besök på London whisky show för två år sedan. Där
serverad dem läckra whiskycocktailars med deras whisky lagrad på fat som
tidigare lagrat starkvin, vilka även benämns som ”Apera- fat”. Jag minns
drinken som fruktig och svalkande god med tydligt maltig nyans, något jag kan
tänka mig passar alldeles ypperligt i Australiens varma klimat.
New World
distillery grundades år 2004 av David Vital; en Melbournebaserad man med en
stark vision att skapa en modern whisky med unik karaktär som ska reflektera
den kulturrika hemstaden. Resultatet blev Starward, tillverkad på 100% lokalt
odlad korn och där lagring sker på vinfat från omkringliggande
vinproducenter. Det sample jag har fått möjlighet att prova är en icke
ålderangiven whisky, men enligt säker källa 😉
ska den vara cirka två år gammal. Enligt Aussie- mått mätt får man nämligen
benämna vätskan som whisky efter redan två års skönhetssömn då man i Australien valt att inte följa den skotska
lagen som säger att whisky måste lagras i minst tre år för att få kallas whisky.
Att slopa denna regel är nog en rätt god idé ändå om man är ett land med varmare
klimat eftersom högre temperatur innebär mycket aktivitet i faten samt att
alkoholen ökar medan vätskan dunstar; ett fenomen Starward själva pratar om som
”Elemental Maturation”.
Avslutningsvis
vill jag rikta ett stort tack till Martin gnom att dela med mig av mina intryck
av detta smakprov som buteljerats med en alkoholstyrka på 43%. När provningen genomfördes
skedde det i ett svart glencairnglas för att minimera intrycken och göra
provningen så blind som möjligt samt innan jag tagit del av detaljerad
bakgrundsfakta.
Doft: Tydligt maltig och rejält fruktig
doft med inslag av kryddig vanilj. Söta druvor, bakade äpplen och något som
väcker minnesbilder av syltlagret på en prinsesstårta, jag tänker på typ
drottningsylt fast en mer gelé-aktig sådan. Vidare finner jag toner av
mandelmassa, hackade hasselnötter, krämig nougat och färska mandelkubb med osande
bittermandel samt slingor av apelsin och tropisk passionsfrukt.
Smak: Oj, förvånansvärt söt och en
munkänsla jag uppfattar som krämig. Fruktigt av druvor och Anton Bergs
läckra dessertbitar ”plommon i madeira”. En gräddighet som påminner om moccakaffe,
söt vaniljfudge och körsbärschoklad. Eken är tydlig men framträder främst i den
kryddiga eftersmaken där jag även finner en eldig pepprighet som inger intryck
av ungdom.
En helt klart god
whisky som trots sin ungdom visar på komplexitet och spännande aromer. Jag är
imponerad och vill innerligt utforska Starward mer!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar