Islayprovning på Ardbeg Embassy samt recension av BW7 från Elements of Islay

Återigen befinner jag mig i vår vackra huvudstad (för första gången för i år faktiskt) med ett efterlängtat mål i sikte; Ardbeg Embassy. På isiga kullerstenar strosar jag fram längs snåriga gator i gamla stan, en plats jag många gånger trånat efter att bo i som drömsk tonåring. Trots att vädret är sådär gråtrist och blött känns det ändå lite romantiskt med den juliga belysning som hänger kvar och lyser upp i vinterslasket. För många är Ardbeg Embassy måhända ett stammisställe som inte behöver någon närmare presentation, men för er som aldrig hört talas om platsen eller inte tagit er tid att göra ett besök där vill jag gärna berätta lite mer.

Ardbeg är alltså namnet på ett av dem åtta destillerier som ligger på Islay; en skotsk ö känd för att tillverka torvrökig whisky med kraftfull och säregen karaktär. Varje år vallfärdar människor från jordens alla hörn till den avlägsna ön i de inre Hebriderna, mig inberäknat eftersom jag aldrig kan få riktigt nog av denna magiska plats. Ardbeg är en av dem stora favoriterna och även om det finns få saker som slår upplevelsen av att avnjuta whisky bland Islays roströda torvhedar, klorofyllgröna kullar och tångdoftande havsluft finner jag en tröst i det globala nätverk av barer och butiker som finns runt om i världen. En ”Ardbeggian” kan sannerligen vara säker på att Ardbeg gör sitt bästa för att tillfredsställa sina fans genom att erbjuda olika Ardbeg ambassader. Lite skämtsamt brukar det sägas att man kan följa sin näsa till närmsta ambassad genom att följa doften av torvrökig whisky, men för säkerhetsskull finns även en sökmotor på hemsidan och utifrån denna kan jag totalt finna 12 stycken konsuler samt en ambassad i Sverige. Ardbeg Embassy  i gamla stan är ambassaden som ägs av tre stycken bröder; Charbel, Issa och Alfons. När de tog över stället 2010 hette krogen Glenfiddich Warehouse, vilket det fick göra fram till 2012 då dem bestämde sig för att byta till Ardbeg Embassy. Under veckans alla dagar arbetar dem tillsammans med sin personal med att sprida kunskaper om maltwhisky och förgylla människor liv med smakrika upplevelser. Ett arbete dem gör med så pass innerlig passion att de 2015 och 2018 tilldelats den fina utmärkelsen som ”Sveriges bästa Whiskykrog”. 

 Ofta önskar jag att Stockholm låg närmare mitt hem än vad det gör. Då skulle jag nämligen kunna delta på fler av dem provningar som Ardbeg Embassy anordnar, vilket är ett gediget antal under ett år. Ibland dyker möjligheten upp som av en slump, såsom förra veckan då jag deltog på den Islayprovning som Thomas Sundblom från Clydesdale skulle hålla i.

Islayprovningen bestod av sex stycken buteljeringar från Elixir Distillers; en oberoende buteljerare som ägs av den välkända whiskysamlaren Sukhinder Singh som också är grundaren till den populära butiken TheWhisky Exhange i London. År 2005 började Sukhinder som oberoende buteljerare av maltwhisky, vilka till en början lanserades under varumärket The Single Malts of Scotland och 2009 introducerades en ny serie Islay whiskies under namnet Port Askaig. Elements of Islay heter en tredje whiskyserie där samtliga destillerier från Islay representeras i form av Cask Strength buteljeringar och tanken bakom Elements of Islay är att det ska vara just det Islay är uppbyggt av; olika element. Som sig bör var det fantastiskt kul att få prova och jämföra olika whiskys med varandra, men det som gjorde just denna provning lite speciell var att jag fann en riktig favorit. Att plocka ut en favorit är väl i och för sig inget ovanligt men det är mer sällsynt att jag efter en provning känner att jag måste investera i en egen flaska. Favoriten jag pratar om var en Bowmore från 2001 som lagrats på fyra stycken sherry butts och buteljerats med fatstyrka på 53,2%. Istället för att skriva ut namn på dessa buteljeringar använder man sig av kemiska förkortningar med två bokstäver som representerar destilleri och detta var alltså batch BW7.

Färg: Djup rostoreange

Doft: Doftbilden är tydligt sherryinfluerad men jag upplever den ändå diskret på nåt vis. Det är absolut ingen vrålande sherrybomb det här utan den harmonierar på ett utsökt vis med den eleganta torvröken på ett sätt som jag personligen verkligen uppskattar. Toner av torkade russin och tranbär blommar upp och blandas tillsammans med toner av mandelströssel, krispigt söta druvor och fräscht inslag av apelsinskal. Influenser av trä är närvarande men mitt doftminne målar främst upp bilder av bark och lakritsrot samt barrskog med blommande ljung och torkad potpuri. Med lite luft framträder sötare nyanser i form av nybakade sirapskolasnittar, mandelmassa, brungräddat knäckebröd och aromatisk rosépeppar. Torvröken är stor men inte dominerande och den känns lite lätt salt och mineralig med inslag av fuktig jord och fransk dragon vilket för tanken till sommarens påtande i kryddträdgården.

Med vatten händer verkligen något alldeles häpnadsväckande då röken liksom försvinner men låter torven stanna kvar. Plötsligt öppnar sig en symfoni av frukt; äpple, päron, körsbär och ananas samt nyanser av bittermandel och blommig honung. En riktigt häftig upplevelse!  

Smak:  Smakmässigt bjuder denna whisky på stor fruktighet och mycket sötma. Munkänslan upplevs krämig och gosig med inslag av smörkola, salt choklad, russin och lakrits. En hel orkester av mogna tropiska frukter träder fram av smörig papaya, mango, grapefrukt och ananasjuice. Torvröken är tydlig men subtil med toner av skog, ljung och torkade löv samt intressant inslag av krut, vilket blir mer framträdande i eftersmak. I avslut framträder även lätt syrlighet av krispiga krusbär och apelsin, nyanser av sirap, smuldeg och skållade mandlar.

Med vatten dämpas den krämiga känslan och ger plats för pigga toner av färsk frukt, främst röda äpplen och mjuka mogna päron. Torvröken blir än mer subtil men framträder mer mot eftersmak där den påminner om ljunghonung och förmultnade löv. Det smakar vad jag skulle vilja beskriva som ”höst”. 

Clydesdale är en svensk spritimportör av rang som innehar Sveriges bredaste sortimentsutbud vad gäller whisky, cognac, rom och andra lagrade spritdrycker. Det är alltid ett nöje att besöka deras monter i samband med mässbesök eftersom det alltid går att hitta spännande saker att prova.

Jag har sagt det förut och jag kommer säga det igen, vad vore whiskyindustrin utan alla dessa fantastiska oberoende buteljerare?! Tack vare dem erbjuds vi konsumenter en större variation av smaker och upplevelser vilket jag personligen känner en stor tacksamhet över, särskilt när jag får möjlighet att prova sådant som verkligen faller mig i smaken. Om du känner minsta lilla nyfikenhet kring BW7 rekommenderar jag dig att klicka hem en flaska på systembolagets beställningssortiment. Priset 1265 kronor för 50 cl kan tyckas vara dyrt, men ibland är det helt enkelt värt det och jag tror inte du kommer ångra dig!