Translate

onsdag 27 juni 2018

Sommarsample nummer 1


Mitt intresse för whisky har medfört att jag börjat samla på mig en hel del samples, alltså småflaskor fyllda med whisky. Samples är perfekt om man vill prova på mycket men ändå inte känner för att köpa fullstora flaskor som tar både plats och lång tid att tömma. Min samling av samples har dock börjat expanderat på sistone vilka jag antingen bytt till mig, köpt eller fått som gåva. Som lösning på detta angenäma bekymmer har jag som plan att beta av samlingen en efter en och skriva lite kortare inlägg om mina intryck på bloggen, med fokus på doft och smak. Ett bra sätt att hålla bloggen igång under sommarmånaderna samtidigt som jag får mer yta i skåpet till hösten.
Först ut är en riktig godsak från Magnus Fagerström som jag först provat helt i blindo innan jag tagit reda på facit. Att prova blint känns för mig mer rättvist då det tar bort eventuella förväntningar som kan påverka mitt tyckande. Mina nedantecknade intryck av detta blindskott kommer här:

Färg: Gyllene

Doft: Söt och metallisk med lite medicinala toner samt en lätt rök som upplevs dold. Jag måste dofta flera gånger och nästan övertyga mig själv om att det är rökigt jag känner. Men jo, visst finns det i allra högsta grad en slinga rökighet med men den känns liksom undangömd och ligger långt bak. Doften är söt med toner av torkad frukt, ugnsbakade röda äpplen och lite kladdig smältande kokoschoklad. Det finns en vaxighet a´la möbelpolish med i doftbiden, vilket talar för att det kan vara en äldre buteljering av något slag, kanske springbank? En mix av söt och bitter mandel finns också med samt en söt blommighet av ljung. Kan det månne vara en Highland Park i glaset?

Smak: Mmm mm mm. Honungssött med toner av ljung och klöverblom. Rätt oljig munkänsla som på ett mycket angenämt sätt bär upp de söta tonerna av varm kolasås och torkade frukter. Det smakar verkligen helt ljuvligt, dock håller smaken inte jätte länge utan avtar rätt snabbt. Rökigheten är fjäderlätt men blir som mest framträdande i avslutet.



Vad var det i glaset då månntro? Jag har varit inne och nosat på Skottland i mitt spekulerande vilket också stämmer. Men det handlar inte om en single malt whisky utan om en blended scotch whisky, närmare bestämt en White Horse (fine old scotch whisky) buteljerad på 70- talet där ingen alkoholvolym angetts. Benämningen ”blended scotch” är som det antyder en blandning av en eller flera Single Malt Scotch Whisky eller Single Grain Scotch Whisky. White Horse är för mig något av en ny bekantskap då jag inte provat någon tidigare så det var väldigt roligt att få utforska just detta sample.

När jag allmänt tänker på White Horse så tänker jag på Lagavulin samt Sir Peter Mackie. År 1878 började nämligen den då 23 åriga Peter Mackie arbeta på destilleri Lagavulin som hans farbror James Logan Mackie var delägare i tillsammans med kapten J.C Graham. Detta för att lära sig mer om företaget och produkten innan han själv blev delägare 1890. I mitten av 1880- talet började man producera sin egen blended whisky som fick namnet White Horse blended scotch med Lagavulin som ingående huvudingrediens i receptet. Namnet White Horse kommer från världshuset The White Horse Inn i Edinburgh som i många år funnits i Peter Mackies familjs ägo. Företaget ”Mackie & Co” var under 1900- talets början en av de största whiskyproducenterna i Skottland. Efter Sir Peters död 1924 ändrade företaget sitt namn till White Horse distillers vilket senare togs över av Distillers Company Ltd. (Numer Diageo).

Avslutningsvis vill jag sända ett stort tack till Magnus Fagerström för möjligheten att bekanta mig med White Horse och jag ser med stor förväntan fram emot att prova de andra smakproverna jag har från dig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Whiskyakademi på High Coast distillery- en oförglömlig upplevelse

Mitt i hjärtat av Höga kusten, på den 63e breddgraden intill en udde i Ångermanälven ligger ett av världens nordligaste och kanske även va...