Den första december lanserade Bergslagen destilleri en
julig buteljering med namnet Santa. Denna utgåva är den första i en årligt kommande jultradition
där vi framöver får möjligheten att träffa på nya tomtekamrater. En rätt
genialisk idé faktiskt (enligt mig) att marknadsföra en serie kopplat till en högtid
med en ny tomtekaraktär varje år… bara det kittlar vilja-ha-begäret en hel del,
även om det förstås är kvaliteten på whiskyn som spelar den huvudsakliga
rollen...
Men likt corviders förkärlek för vackra ting förälskar åtminstone
jag mig snabbt i vackra och unika föremål, allra helst när årstiden går mot
vinter och jag börjar boa in mig i min lilla koja likt en gravid kvinna under den
tredje trimestern.
Årets Santa är i alla fall en rökig historia som cirka
fem år fått vila till sig på ett 200- liters samt även några 50 liters ex-
bourbonfat från Makers Mark. Totalt handlar det om 900 flaskor som buteljerats med
en alkoholvolym på 59 % och prislappen hamnade på 995 kronor.
Whiskyn är varken färgad eller kylfiltrerad och på tal om
färg så skulle jag beskriva den som gyllene
gul. Doften bjuder på viss sötma och riklig med fruktighet
där det första jag kommer att tänka på är söt- syrlig äppelmos och gröna
krispiga äpplen á la Granny Smith. Vaniljen är tydlig men upplevs ”lätt” och
nästan lite pudrig. Även rökigheten upplevs lätt med inslag av torv och grönt
gräs samt toner av citrus och en krispighet som jag förknippar med stjärnfrukt.
Efter en stunds luftning växer de söta nyanserna till sig och jag finner härliga
toner av smältande mjölkchokladtryffel, digestivekex, paranöt och kokos… väldigt
mycket kokos faktiskt! I smak bjuder denna tomte på mycket mer rök
än i doft, samt en härlig men rätt så rivig pepprighet. Den rökiga käftsmällen avtar
dock rätt snabbt till en varmare och mjukare smekning samt ger rum för andra toner
såsom lakritsgodiset ”turkisk peppar”, kolakaramell, kryddig vanilj och mandel-
choklad. Det rökiga intrycket stannar kvar långt in i eftersmak och påminner
om hur det kan smaka efter att en har käkat en limpmacka med enrisrökt skinka. Med i
avslutet finns även en hel del söta nyanser av choklad och karamell.
Summan av kardemumman då: Nu är ju jag oerhört medveten om att jag är en sjukt enkel person att sälja på en snygg marknadsföring och idé. Men jag är även skolad att tänka kritiskt... så om jag bortser från allt det där med tradition, tjusiga flaskor och fräna etiketter så tycker jag absolut att detta är en välsmakande whisky med en spännande doftbild, dock lever upplevelserna inte riktigt upp till värdet av priset enligt min mening och plånbok.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar