”När blev du intresserad av whisky?” eller ”Hur kan det komma sig att du kan så mycket om whisky”? Jag vet inte
om det är så för de allra flesta i denna gyllen- dimmiga spritvärld men detta
är klassiska frågor som jag väldigt ofta får ställda till mig i diverse olika
sammanhang. Bland annat förekom dessa frågor rätt frekvent i helgen i samband
med att jag arbetade i monter på Stockholm Beer & Whisky festival. Denna
typ av frågor är inte lätt att svara på eftersom det egentligen inte finns
något klockrent facit. Jag brukar säga att det är något som successivt
vuxit fram, att det börjat i en mindre skala och ju mer införstådd jag blir i
saker och ting desto mer vill jag veta. Precis som vilket annat intresse som
helst egentligen men självklart handlar det (i detta fall) om ett grundintresse
för smaker och upplevelser som sedan tagit lite riktning. En annan fråga som
jag fått bekanta mig med på sistone är hur
man bär sig åt för att lära sig. Denna fråga är väldigt intressant och
kommer från personer som strävar efter att veta mer men som finner det
komplicerat och svårt. Nu ser ju jag mig själv som en livsnjutande och kunskapstörstande
amatör mer än någon typ av expert… men utifrån egen personlig erfarenhet så är svaret
även på denna fråga inte direkt självklart. Det beror på vad man vill veta och
varför, men lika mycket handlar det nog om hur man fungerar som person. Förutom
att försöka prova så mycket en bara kan och förmår och utsätta sina sinnen för
hårdträning så är böcker ett bra och fiffigt alternativ för att lära sig mer.
Det är verkligen en ljuvlig sak att läsa
om historia och bakgrund, platser och personer men det är definitivt inte en lätt uppgift att läsa sig till
kunskap. Det fungerar helt enkelt inte för alla, exempelvis inte för mig.
Det jag menar är att för att
verkligen förstå något så räcker det inte för mig att läsa eftersom att jag
måste kombinera det teoretiska med upplevelser eller att göra något i
praktiken. Därför uppskattar jag att resa och anser att resandet ger det bästa
lärandet man kan få, dessutom är det kul men såklart är det även en ekonomisk
fråga. Dock anser jag att resor är den allra bästa investering man någonsin kan
göra då de ger erfarenheter, skapar känsla av sammanhang och till viss del bygger
vad jag skulle vilja kalla för kunskaps- broar.
Nyligen var jag på en utbildande resa
till London och besökte London
Whiskyshow efter att ha blivit tipsad av vänner och bekanta. Innan avfärd kände jag
mig rätt tudelad då jag både lockades av tanken att göra en utlandsresa samtidigt
som jag var kritiskt inställd till att åka iväg av just anledningen att besöka
en mässa. Jag menar, vi har ju så enormt många mässor här i Sverige så varför slösa
på resurserna för att besöka ett stort
mäss- spektakel i stora staden London. I
efterhand kan jag glatt konstatera att jag inte ångrar mig en endaste sekund över
mitt beslut att fara iväg. Fokus denna helg låg på olika aspekter av temat ”The
art of whisky”. Tillfälle gavs att prova whisky som jag knappt trodde var
möjligt och de två masterclasses jag deltog på var spännande och härligt
ifrågasättande. Biljetten till denna showhelg må upplevas rätt dyra men så har jag
aldrig någonstans upplevt ett sådan genomtänkt och fullspäckad arrangemang som
hela tiden höll så hög kvalitet. Om du känner minsta lilla längtan att vidga
dina vyer och lära dig mer kring ämnet whisky, boka in London 29-30 september i
din kalender nästa år!
Med ökade kunskaper uppstår hela
tiden luckor som behöver fyllas och täppas igen. Längst upp på min önskelista
finns nu en dröm att inte bara få titta på utan även handgripligt vara med i
tillverkningsprocessen. Att köpa ett fat eller en andel av ett fat är ett
tillvägagångssätt för att uppleva magin med tiden och fatets inverkan… men
vägen till själva fatet är minst lika fascinerande anser jag. I samband med stipendiatresan
till destilleri Old Pulteney fick jag vara med och arbeta lite på destilleriet men
jag önskar att det hade funnits oändligt mer tid för det än vad det gjorde. Tack
och lov är drömmen på väg till verklighet i och med att jag nu får hänga med
mina vänner från Bröderna Bommens Bryggeri som snart också kan titulera sig som
ett bränneri. Om du vill följa denna
spännande process är ett hett tips att följa med Sinnen och Nyanser och Bröderna
Bommen på sociala medier :)
Tack vare det där stipendiumet jag
fick genom tidningen Allt om Whisky så har mitt växande
intresse fått lite skjuts så att säga. Dels genom den fantastiska resan till Skottland
men främst genom det nya kontaktnät jag byggt upp som består av branschfolk,
ett skönt gäng bloggare och skribenter samt en stor mängd med frågvisa och whiskyintresserade
entusiaster. Jag är så tacksam för varje ny relation, men i ärlighetens namn så har det varit rätt tufft också då jag
väldigt många gånger känt mig ”grön” och okunnig samt varit nervös att inte
leva upp till andras förväntningar. En insikt som vuxit sig fram med tiden är
att det är kul att utforska och lära sig mer och det finns faktiskt en skönhet i att inte veta och
kunna allt.
En annan insikt är att ett växande
intresse för destillat är allt annat än billigt! Jag kan verkligen fascineras
över vilka samlingar en del vänner, bekanta och förvisso även obekanta har och
jag funderar emellanåt hur det ens kan vara möjligt. Visst börjar även min egen
skara flarror expandera men någon samlare är jag definitivt inte. Däremot känner
jag mig rik på de erfarenheter jag införskaffat mig under mina resor... och alla de
människor som jag får förmånen att lära känna under resans gång känns som den högsta
vinsten av dem alla!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar