Spännande lanseringar från Gordon & MacPhail samt en recension av en Caol Ila 2005 56,8 %

Idag klockan 10.00 släpptes än en gång ett par spännande buteljeringar på Systembolaget från den oberoende buteljeraren Gordon & MacPhail. Det handlar dels om en 33- årig skönhet från det gamla nedlagda destilleriet Brora som lagrats på refill Sherry Puncheon fat och buteljerats med en alkoholvolym på 46 %. Denna sällsynta butelj skulle jag bli väldigt lycklig över att få prova på, men chansen att knipa åt sig en flarra uppskattar jag som tämligen omöjligt med tanke på att det enbart kommer släppas tre flaskor här i Sverige för priset 8535 kronor.

Det andra släppet är även det en väldigt tjusig rackare i form av en Macallan destillerad 1967, lagrad på first- fill sherry butt och buteljerad 2016. Den har därmed uppnått en imponerande ålder på nästan 50 bast! Alkoholvolymen ligger på 43 % och på de 12 flaskor som landar på Systembolagets beställningssortiment står det 15 065 riksdaler på prislappen.

Jaa du, hur gärna jag än skulle vilja prova på båda dessa sällsynta diamanter så får jag helt enkelt fortsätta sukta då summorna tyvärr inte matchar min plånbok riktigt. Dock kan det nog anses vara rätt rimliga prisbilder med tanke på sällsynthet, åtråvärdhet och ålder. Men tack och lov säger jag bara att det imorgon den 8 september kommer att släppas en tredje goding från G&M att trösta sig med och som dessutom har en vänligare prisbild- nämligen en Caol Ila lagrad på tre stycken first fill sherry Butts, destillerad den 21 februari 2005 och buteljerad 31 januari i år med fatsyrka på 56,8 %. Totalt handlar det om 186 stycken flaskor som kommer släppas för den svenska marknaden till priset 898 kronor.

Caol Ila ligger på Islay och är det största destilleriet på denna ö. Jag har haft nöjet att göra tre stycken besök, varav två varit rätt snabba visiter medan det tredje som gjordes nu i våras blev en riktig genomgång av destilleriet som avslutades med en härlig whisky och choklad provning. Caol Ila är fascinerande och enligt mig väldigt olik de flesta andra destillerierna på ön på grund av dess storlek samt att det känns som att komma in på en riktig industri. Trapporna upp till destilleriet är nedslitna av rännande arbetarfötter och påminner om dem som finns i gamla 70- tals fabriker, mycket av produktionen är högt mekaniserad och kräver trots sin enorma storlek rätt få personaler. Den där familjära känslan som lätt hittas igen hos "grannarna" Kilchoman eller Bruichladdich existerar inte på samma sätt på Caol Ila som mer skulle kunna beskrivas vara deras motsats. Men jag gillar kontraster och uppskattar verkligen de stora skillnaderna... det finns liksom en tjusning med det mesta. Sen har vi ju den där oslagbara utsikten! Alltså vackrare utsikt än den vid destilleri Caol Ila är nog rätt svårfunnen, med en magisk vy över Islays sund och bergstopparna på Ile of Jura…

En charmig arbetare på Caol Ila som gjorde mig sällskap att titta på den vackra utsikten :)

Tack vare Symposion så har jag fått möjlighet att prova på denna G&M Caol Ila 2005 och här är mina intryck av denna.

Färg: Ljust honungsgul

Doften är söt och stor samt har en härlig pepprighet i sig som liksom sticker ut en aning. Hittar även igen en del söta citrustoner i form av torkad apelsinskal samt kladdig choklad såsom en mörk chokladkladdkaka. Nyanser av söt lakrits vilket får mig att främst tänka på lakritshjulen i en Gott och Blandat påse och med i doftbilden finns även något som jag associerar med grillad röd vattenmelon. Den härliga sötman passar fint med den tunga och torviga rökigheten. Med vatten i utvecklas doften och blir bra mycket mer kryddigare, vilket jag gillar. Det smakar lite som en bränd mjuk pepparkaka bakom en rökig ridå som ligger som en tät dimma.

Smaken då, ja  även den upplever jag vara söt och med härligt fruktiga äppeltoner. Bakom den rejäla torvigheten tycker jag mig även ana en liten hint av citrusstänk. Efter en stund dyker kryddiga nyanser fram av lakritsstång, kardemummafrö och små heta starka chilifrön. När pepprigheten och hettan lugnat ned sig en aning framträder toner av varmt läder vilket får mig att tänka på en varm hästsadel. Smaken skulle jag beskriva som stor då den liksom fyller hela gommen till bredden och eftersmaken håller i sig väldigt länge. Med några droppar vatten i upplever jag att sötman växer och så även fruktigheten- invalsandes kommer smarriga toner av godiset hallonmumrikar samt salt och mjuk kola. Avslutningsvis stannar toner av brända mandlar kvar och så även smaken av fetdrypande rökt sidfläsk. Häftigt! Jag gillar denna kraftigt rökiga och söta wirre och tänker att den passar ypperligt att värma sig med i höstmörkret som infaller sig mer och mer nu. Gärna under en härlig filt, kanske intill en brasa och med trevligt sällskap förstås!