Skotsk single
malt whisky i all ära men visst är det spännande att testa ”livets vatten”
även från länder såsom Frankrike, Tyskland, Taiwan, Indien, Japan och så vidare.
Det finns ju så oändligt mycket roligheter att utforska därute, synd bara att tiden
och tillfällena allra oftast är begränsade. Nyligen besökte jag dock London
Whiskyshow där jag hade möjlighet att vidga mina vyer och provsmaka whisky från
världens alla hörn, en del mycket fantastiska skapelser och andra synnerligen
spännande kreationer. Dock drog tryggheten i mig mot dem svenska
whiskymontrarna och det är sannerligen en rolig sysselsättning att beskåda
människor som både njuter och blir begeistrad över det som tillverkas runt
krokarna här hemmavid. Det går inte att förneka den stolthet jag känner
inombords över vilka kunskaper våra svenska destillerier faktiskt besitter. Och
vilken evinnerlig tur ändå att det finns kreativa människor som vågar göra sina
idéer till verklighet- såsom de åtta vännerna i en fjällstuga i Sälen som den 6
mars 1998 grundade idén som sedan skulle komma att bli det som idag är Mackmyra…
I London hade jag
förmånen att hälsa på både Master
Blender Angela D’Orazio samt exportansvariga
Lisa Collins i Mackmyras monter. Där provade jag lite olika
buteljeringar men fastnade rejält för deras nykomling
”Skördetid” som kommer lanseras i begränsad upplaga på Systembolaget den 17
november. Skördetid är en säsongswhisky som gjorts i samarbete med det
italienska vinhuset Masi vars Amaronefat fått ge slutfinish på det färdiga
resultatet.
Under mässans levande stå-hej är upplevelsen en sak. Nu
har jag haft möjlighet att prova på dessa ljust gyllenskimrande droppar ännu en
gång fast i en betydligt lugnare tillvaro.
På samma sätt som då upplever jag Skördetid som mycket
pigg och fräsch med den där friska krispigheten i doften som påminner om gröna druvor och som kommit att bli lite
av ett kännetecken för mig då det gäller Mackmyras whisky. I denna utgåva
finner jag även en härlig och varm kryddighet som samspelar på ett spännande
sätt med de mjuka vaniljtonerna samt söta nyanser av vispad maräng och färska
röda vinbär. Doftbilden är märkbart vinös med frukt- söta toner, vilket
påminner en hel del om portvin. Dessutom plockar jag upp nyanser som får mig
att tänka på druvsocker, torkad marsipan och inlagd ingefära. Med luft
framträder så smått en ton av äpple- balsamvinäger och med några droppar vatten
i upplever jag att sötman vinner över kryddigheten samt att äppeltonerna blir
ännu mer markanta…och ja, nog kommer en doft av torkade bananchips och gör
entré också! Doftbilden inger förhoppning inför vad som sedan komma skall och intrycket
upplevs i det stora hela mycket fräscht och smakfullt.
Smaken är även den kryddig
och munkänslan upplevs till en början aningens sträv, såsom ett fruktigt rött vin
ungefär. Dock finner jag mycket söta inslag också likt en sockerfluffig mandelmarängssmet
samt ett liten drag som påminner om kladdig svart körsbärsmarmelad. Efter en
stund har strävheten lagt sig en aning för att istället ge utrymme åt en citrus-
cestig oljighet som blandar sig väl med fräscha inslag av kokosolja och
kanderat apelsinskal. Den är smakrik men ändå så lättsam denna wirre och i
eftersmak överraskar dem ”tyngre” tonerna av tobak och riktigt mörk bitter
choklad. Mackmyra
Skördetid, jag gillar dig!
Förövrigt hoppas jag inom en snar framtid kunna boka in
ett besök på Mackmyra destilleri som ska vara ett av världens mest klimatsmarta destilleri! Hm, detta måste utforskas mer...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar