Translate

onsdag 5 juli 2017

Sinnen och Nyanser- Enter the BOX

Redan 2004 fick bröderna Mats och Per de Vahl den geniala idén om att starta ett maltwhiskydestilleri i det gamla ångkraftverket intill Ångermanälven. År 2010 hade man det kapital som behövdes och BOX whisky tuffade således igång som destilleri alldeles på riktigt. I samband med starten rekryterades även en av Sveriges stora whiskyprofiler in som destillerichef, nämligen Roger Melander och den första råspriten rann ur destillationspannan den 23 december samma år…

Det var lite om den allmänna historian kring BOX destilleri. Själv hade jag den 6 september 2012 möjlighet att tillsammans med min whiskyklubb Njuta whiskysällskap få knyta bekantskap med BOXwhisky för allra första gången. Självklart provade vi redan då på lite av deras härligheter i form av tre olika destillatprover samt två stycken oberoende buteljeringar- Box vatted Nr 2, en vatted malt av John McDougal och en Box buteljering av Longmorn.  Då denna provning har kommit att bli ett starkt minne vill jag nog anta att det gjorde ett gott intryck på mig redan då. Sedan dess har jag med stort intresse följt detta svenska destilleris framgångar, samlat på mig en hel del flarror och såklart njutit av deras whisky åtskilliga gånger. Då jag tyckt och tänkt så mycket positivt om BOX whisky samt känt en slags stolthet över vad de lyckats åstadkommit där har jag varit rätt skamsen över det faktum att jag trots det korta avståndet inte lyckats tagit mig dit, trots att det i praktiken bara tar mig strax över timmen att åka till destilleriet.

Sedan starten har BOX whisky arrangerat en hel del whiskyfestivaler som blivit oerhört omtyckt och populära hos whiskyfantaster. Men på grund av personliga skäl såsom graviditeter, småbarn och andra resor har det liksom aldrig varit riktigt läge för mig att delta som besökare på någon av dessa festivaler. Men i år (2017) så var det  ä n t l i g e n  dags för mig att besöka den lilla byn Bjärtrå i Ådalen för allra första gången.

Vattnet i Ångermanälven glittrade som kristaller då solen verkligen strålade under dessa två dagar. Besökarna tycktes njuta för fulla muggar av den livemusik som spelades och köerna ringlade sig långa till vagnen som serverade smarriga burgare. Människor satt i små trivsamma klungor i grönskan och klirrade med sina gyllenfyllda glencairnglas och de entusiastiska fatägarna hängde vid fatägartältet och liknade stolta tuppar då de provsmakade sina beställda fatprov och jämförde dessa med varandra. Glädjen var verkligen påtaglig och BOX whiskyfestival visade upp sig från sin allra bästa sida.

Redan innan jag kom till festivalen hade jag bestämt mig för att jag minsann skulle få med mig en flaska av årets festivalbuteljering hem, eller ja… ett så kallat värdebevis till en flaska i alla fall. När jag sa detta högt till mina vänner fick jag kommentarer såsom ”då får du allt vara snabb” och ”se till att inte bli nedsprungen bara”. Tja alltså nog för att jag förstått att dessa festivalbuteljeringar är populära,  men så här i efterhand vet jag nu att jag inte varit i närheten av att förstå innebörden av hur populär de verkligen är…

Ännu mer ville jag ha denna festivalbuteljering då jag på lördagsförmiddag deltog på en spännande Festival Vertikal provning med Roger Melander. På denna provning möttes jag av fem stycken glas innehållandes festivalwhisky 14, 15 och 16 samt två stycken nya tillskott. Av de två nya sorterna skulle en få bli årets festivalwhisky och det var vi som var med på provningen som var juryn. Då jag inte provat så mycket festivalbuteljeringar innan så var det svårt att försöka lista ut vilken som var vad så jag fick helt enkelt utgå från vad jag tyckte bäst om. Alla var de bra whisky men jag hade en solklar favorit och det var slutligen denna som vann omröstningen ( på marginalen) och blev 2017 års festivalbuteljering.  Festivalbuteljering 17 består av ett orökt recept som lagrats totalt 4,96 år varav de första 12 månaderna på kolade fat av ny amerikans ek och resterande tid på ex bourbonfat. Doften och smaken var verkligen alldeles ljuvlig med en stor fruktighet samt en härlig sötma och det fascinerar mig hur pass utvecklad en whisky kan vara trots sin ungdom.

När klockan slog 16.00 samlades människor runt den stora scenen för att få information om årets festivalbuteljering och vart värdebevisen skulle delas ut.  Ivrig som jag var stod jag en bit från scenen och hoppades innerligt att jag inte skulle missa något viktigt. Ett par vänner till mig råkade tursamt stå alldeles där utdelningen skulle vara och ringde upp mig, så i sakteliga takt började jag röra mig mot deras håll. Efter halva uppförsbacken ungefär så står där till min förvåning en fotograf med kameran i högsta drag samtidigt som jag reflekterar över ett synnerligen ovanligt ljud bakom min rygg. Jag vänder mig om och vad ser jag väl där, jo en hjord med galna människor som kommer rusande som glada kossor vid ett kosläpp. Jisses amalia tänker jag och säger något snitsigt högt för mig själv. Då jag gärna ville behålla stoltheten och inte verka alltför desperat hade jag svårt för att börja röra mig snabbare men till slut så insåg jag att det bara var att lägga benen på ryggen och vika stoltheten åt sidan för att inte råka bli nedmojsad av BOX festivalmobben.


Som en av de första att få ett värdebevis i handen kände jag mig oerhört lycklig och tänkte att nu var det bara att känna lugnet och gå åt sidan. Men storögt såg jag på då folket fortsatte att löpa och av ren okunskap hängde jag på den snabba mobben. Det var alltså inte bara att få en lapp tänkte jag… nu ska det vara någon bekräftelse eller något för att den där jädra flaskan ska bli min! Efter ett varv runt destilleriet hamnade jag i en tjock köbildning med vassa armbågar och rödvarma kinder, testosteronstinna jägare och allvarsamma blickar och på min fråga varför vi i hela friden stod i kö fick jag inga svar utan bara himlande ögon och diskreta suckar. Väl framme hos BOX ekonomichef Peter Granåsen som höll en bunt med papper i sin famn, sträcker jag glatt fram handen men får bara till svar att ”du har ju redan fått en lapp”… Peter som för övrigt arbetar med att hålla ordning på pengar och papper hade verkligen stenkoll, vilket jag dessvärre inte hade i denna stund. Lätt småkorkad som jag är hade jag inte förstått att folk varvade destilleriet gång på gång för att försöka komma åt så många värdebevis som möjligt. Men gladast är ju jag som numer äger en flaska av BOX festival 2017.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Whiskyakademi på High Coast distillery- en oförglömlig upplevelse

Mitt i hjärtat av Höga kusten, på den 63e breddgraden intill en udde i Ångermanälven ligger ett av världens nordligaste och kanske även va...