Kilchoman
är ett mindre ”farmhouse” destilleri som ligger på västra delen av den skotska
ön Islay. Kilchoman grundades 2005 och är därmed det yngsta av dem 8
destillerier som finns på ön (än så länge vill säga).
Min
personliga upplevelse av Kilchoman är att det är ett genuint mysigt och
familjärt destilleri som arbetar mycket självständigt genom hela
tillverkningsprocessen. De använder sig till stor del av egen odlat korn som de
även mältar på egen hand och det märks att de som arbetar här är mycket stolta
över det dem gör och över varandra. Det finns en stark teamkänsla som jag
verkligen gillar och alla är inkluderad, alltifrån personerna som skördar
kornet, de som arbetar med destilleringen och buteljeringen till de som finns i
shopen, håller i visningar och provningar.
När
jag förra våren reste till Islay hade jag på förhand bestämt mig för att hitta
och investera i en rolig, intressant och spännande whisky som jag skulle öppna
till min 30 års dag. Jag gjorde såklart flera intressanta köp, där vissa flaskor
har blivit öppnade och andra har förblivit oöppnade. Men som present till min
födelsedag blev det en flaska Kilchoman lagrad på Madeira fat då det kändes lite
unikt och annorlunda.
Sommaren
kom och så även min födelsedag, men den fina flaskan Kilchoman Madeira cask
matured blev aldrig öppnad då det av någon anledning inte hanns med under de
roliga festligheterna. Många gånger har jag sedan dess sneglat på den vackra
lådan med den guldiga texten… men känslan av att det skulle vara ”rätt
tillfälle” har inte infunnit sig. Jag har liksom inte känt mig redo att rycka
folien på just denna flarra av någon outgrundlig anledning… Men så bestämde jag
mig till slut, en helt vanlig söndagskväll i januari ”att nu jäklar är det slut
på sneglandet för här ska minsann provas på”!
Det
känns alltid speciellt att öppna en ny flaska whisky tycker jag och flaskor
från Kilchoman är nästan ännu mer speciellt då deras flaskor är så rejäla samt enligt
min mening, ruskigt snygga.
Denna
whisky har lagrats omkring fyra år på 17 stycken first fill ex- madeirafat. Flaskans
innehåll har en djup mahogny färg med vackra röda reflexer. Whiskyn har
buteljerats vid 50 % ABV och har en ppm halt på 25. Totalt 6100 flaskor släpptes
år 2015 till försäljning.
Doft: Det uppstår en viss
vinkaraktär över doften som bäddas in fint tillsammans med den söta och lena
rökighet. Rökigheten är påtaglig såsom Kilchomans whisky brukar vara men denna
doft får mig att tänka på bolmande rök från cigarr men även rökt kött och
kryddan dill. Jag upplever den ”fet” och kraftig, och tillsammans med
rökigheten tänker jag på svål från rökt fläskkött… kanske låter konstigt men
det är just det intrycket den ger mig och det är inte obehagligt i sinnet utan
bara helt fantastiskt.
Jag
känner även av doften från läder, blommande hyacint och toner av citrus. En citrussötma
som påminner om läskeblasket Pommac, slingror från apelsinskal och toner av
lime. Fruktighet från hallon, färska nektariner, övermogen persika samt torkade
plommon och kanske lite spår av fikon också. Det finns en nötighet där som för
mina tankar till kokos och då tänker jag inte på den torra rivna sorten utan
köttet från den färska nöten.
Smak: Det smakar sött på
tungan och den upplevs len och oljig. Mycket fruktighet från druvor, persika, aprikoser
och mango samt russin och plommon. Känner även tanniner från rött vin och
nyanser från riktigt mörk och bitter choklad. Jag tycker mig känna av en
kolsyreeffekt som liknar bubblor från mousserande… men inga bubblor finns ju
där. Men det blir liksom en strävhet på tungan som brukar uppstå efter att ha
druckit mousserande. En smak av körsbär och hallon i kombination med nyanser av
cola får mig att tänka på läskedrycken Dr Pepper (!?).
Eftersmaken
är lång, söt och liksom smutsig av sot från en nedbrunnen brasa. Tillsammans
med den sotiga röken finns en kryddighet från kanel som gärna stannar kvar.
Min summering efter att
äntligen ha provat denna madeirafatslagrade Kilchoman är att jag gillar den… skarpt
dessutom. Den är annorlunda och mycket olikt annan whisky som jag provat på,
men annorlunda är en bra egenskap tycker jag. Det känns ändå tydligt att det är
en Kilchoman på nåt vis då den är så klassisk trots att den är udda. Jag
känner att jag är glad att jag har en flaska av denna i min ägo och att den nu
är öppnad för att njutas av.Slainte!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar