Nu har
jag minsann provat på en spännande whisky från ett för mig nytt destilleri. När
jag var i Stockholm sist så hade jag möjligheten att träffa på den suveräna
bloggaren David Tjeder för och surra lite om whisky, whiskyresor och att utbyta
lite samples. Tack så hjärtligt mycket för det! En av dessa samples var en
tolvårig Kilkerran och är alltså Glengyles allra första core-range buteljering.
Destilleri Glengyle är ett mindre
destilleri som ligger i den skotska staden Campbeltown, beläget längst ned på
Kintyrehalvön. Campbeltown var tidigare känt som ”världens whisky huvudstad” då
det var väldigt tätt mellan destillerierna på denna plats. Där fanns omkring 34
stycken destillerier och att de var så många torde bero på platsens optimala
läge då det var lätt för fraktfartyg att lägga till i hamnen för att leverera material
och ingredienser samt att frakta iväg den färdiga whiskyn.
De två bröderna John och
William Mitchell som tog över och drev Springbank efter sin far (som var destilleriets
grundare), hamnade i ett sånt där dumt gräl och blev således ovänner. Denna tråkiga
dispyt ledde till att William blev så pass irriterad att han lämnade Springbank
och startade sitt eget destilleri 1872, ca 400 meter väster från Springbank.
Inget ont som har något gott med sig ;) Det nystartade destilleriet kom sedan att
heta Glengyle Destillery. Produktionen på Glengyle höll igång fram till 1924 och
destilleriet stängdes ned 1925. De kvarvarande whiskyfaten såldes sedan bort på
auktion den 8 april samma år. Vid denna tidpunkt stängdes även majoriteten av
de övriga destillerierna i Campletown ned, men två stod stadigt kvar vilka var
Springbank samt Glen Scotia.
Glengyles byggnader har sedan
nedläggning stått kvar och har hela tiden använts till andra verksamheter. Ett
tag ägdes fastigheten av bolaget Bloch Brothers som även ägde destilleri Glen
Scotia och de hade en vision av att renovera och bygga ut för att starta ett
graindestilleri. Dessa planer hamnade dessvärre i skuggan då andra världskriget
kom emellan. Men i november år 2000 köpte Spingbanks nye ägare, Hedley Wright,
det gamla nedlagda destilleriet. En väldigt fin liten detalj är att Hedley
Wright dessutom är en avlägsen släkting med grundaren William Mitchell. Efter ett
omfattande renoveringsarbete i det gamla familjedestilleriet kunde produktionen
starta igång i mars månad år 2004. De två breda kittelpannorna med korta halsar
som nu står på Glengyle köptes begagnade från det nedlagda destilleriet Ben
Wyvis i Invergordon.
Whisky från destilleri Glengyle
kallas numer för Kilkerran single malt då namnet Glengyle ägs av destilleri Loch
Lomond. Namnet Kilkerran kommer från gaeliskans ”Ceann Loch Cille Chiarain”
vilket är namnet på platsen för Saint Kerrans bibelstudiecell där staden
Campbeltown anlades.
Sedan 2007 då Glengyle släppte
sin första buteljering, en 3 åring, har de även släppt ett helt gäng Kilkerran ”Work
in progress”. Men i år 2016 kom alltså deras första åldersbestämda
standardbuteljering som är en tolvåring buteljerad på 46 %, ej kylfiltrerad och
utan tillsatta färgämnen. Denna sköna wirre finns att köpa på systembolaget och
kostar 559 riksdaler. Väl värt pengarna då det är en fantastiskt härlig whisky
som får många tummen upp :)
Kilkerran 12 är i färgen ljust
koppar och består av ett recept med 70 % bourbonfat och 30 % sherryfat.
Doft: Jag
känner en sötma som för tankarna till konserverade päron och plommon samt en dominerande
doft av mandelmassa och marsipan. En lite smått unken doft som påminner om våt
mossa och skog samt en murrig, fuktig jordkällare. Även en slags beska finns
med och jag tänker på kåda och den smak som det brukar ge. Romrussinglass och
vanilj men vaniljen är kryddig och inte så söt. Även kryddor som lagerblad,
enbär och rosépeppar… som en blandning av viltkrydda. Det finns även ett uns av
citrus med och fruktighet från gröna krispiga äpplen och gröna vindruvor.
Smak: En
pepprighet på tungan som påminner mig om rosépeppar, kryddig men ändå lite
beskt. Sötma från kola och fudge och en underbar mjuk och lätt rökighet som
ligger väl inbäddad i något lite oljigt. En uns av sötma från vanilj finns med i
smakbilden och fruktighet från vindruvor, citrus och lite lätt omogna plommon.
Känner även en tydlig smak av kaffe latte, så som det smakar i munnen efter att
ha svalt ned en klunk med kaffe innehållandes stora mängder mjölk. Jag känner
också något som påminner mig om pepparkakskrydda då det liksom uppstår en
kryddighet av kryddpeppar, ingefära och nejlika. Pepparkakskryddorna håller sig
kvar även i eftersmaken och då blir också vaniljen mer tydlig.
Denna whisky blev jag
verkligen förtjust i och den får mig nästan att kurra av välbehag som en
riktigt nöjd katt. Jag ser väldigt mycket fram emot att få prova mer från detta
”nygamla” destilleri i framtiden!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar