Translate

torsdag 24 november 2016

Godbitar från resan till Old Pulteney

Torsdag morgon och jag sitter på Centralstationen och inväntar tåget som ska ta mig hem till Sundsvall. Sitter och försöker finna orden för denna resa, men det är svårt, mycket svårt. Det har varit intensiva dagar och vi har haft oerhört kul. Mitt sinne är proppfullt med intryck så det känns en aning hopplöst att försöka sammanfatta alltihop. Men jag kan i alla fall konstatera att jag liksom har gått och förälskat mig i Old Pulteney. Det var oundvikligt verkligen och pirret i magen går inte att förneka.

Wick (och Pulteneytown) är en förtjusande liten stad med en spännande historia. På vår resa har vi haft möjligheten att se det fantastiskt vackra landskapet med oslagbara utsikter och vi har fått lyssnat på människor med ett brinnande intresse för sin hembygd. Det finns en sån stolthet hos människorna där över sin bakgrund och sitt ursprung vilket fascinerar mig. Om du nån gång åker till Wick så rekommenderar jag att göra ett besök på det lokala museumet som drivs helt av ideell kraft. Där finns en häpnadsväckande samling och så mycket häftigt att titta på. Sen är det ju väldigt fint att Old Pulteney som destilleri använder sig av sin geografi och sin historiska bakgrund. Jag gillar det skarpt! 

Bredvid mig har jag nu min väska och aldrig någonsin har den varit så välfylld och tung. Något irriterande att dra och släpa på men ett gott tecken då den innehåller en massa godheter i form av flytande guld :) nu är det bara några timmar kvar innan flaskorna får komma hem. 

Men vad var bäst då egentligen? Omöjligt för mig att svara på just nu men här är en liten sammanfattning:

På plats på destilleriet i måndags möttes vi upp av Malcolm Waring, Old Pulteneys destilleri chef. Av denna glada, goa och varmhjärtade man fick vi sen en VIP tur genom hela destilleriet och det är ett minne för livet. Han fick oss snabbt att känna oss som en i gänget och berättade med stolthet om destilleriets olika delar och processer, bakgrund och historia. En lättsam person, så enkel att prata med och som inte höll tillbaka utan verkligen bjöd på sig själv. 
Att sen få hoppa in i processen och vara med i arbetet är ju en dröm som kom i uppfyllelse. Att få knappa på knapparna, mäta alkoholstyrkor och temperaturer, fylla upp fat och rulla tunnor är ett sant nöje och jag känner bara att jag vill göra mer mer mer!



Det var även jätte kul att få tid med människorna i destilleriet och snick snacka lite allmänt om hur länge de varit där och vad som förändrats under tiden de arbetat. Såklart är det endast män som arbetar i destilleriet (än så länge) och även det pratade vi om. Varför är det så? De tyckte nog själv att de var lite konstigt och hade inget riktigt svar på varför men menade att det tidigare varit ett mycket tungt fysiskt arbete. Mycket har ju dock förändrats genom tiderna och mer och mer har blivit digitaliserat och inte särskilt tungt. Tack och lov så ändras även normerna med tiden men det tar lite längre tid.

I bilen på väg hem efter en heldag på destilleriet så stannade vi till på affären. Där köpte jag den absolut fånigaste jultröjan jag någonsin skådat. Ett konkret bevis egentligen på hur löjligt glad jag kände mig inombords av denna upplevelse och dag.

Det var även en upplevelse att få bo på John o Groats. Fräscha och lyxiga hus med alla bekvämligheter en kan önska. När vi kom upp dit i söndags kväll var det så bäcksvart ute att jag knappt kunde se handen framför mig. Däremot kunde vi se en fantastisk stjärnhimmel så klar att en kunde se Vintergatan. Att sen vakna tidigt på måndagsmorgon och mötas av en vacker utsikt mot havet och Orkneyöarna var alldeles enormt häftigt... den utsikten hade jag aldrig kunnat ana kvällen innan. 

Ordentligt bortskämda blev vi såklart med masterclasses och foodpairing, goda middagar och glada drycker. Sällskapet har varit underbart och jag är lyckligt lottad över att fått träffa dessa härliga människor. Vilket gäng! Puss på er!



Bästa av allt om jag bara får välja ut en enda sak av alltihop blir ju självklart upplevelsen av att välja ut ett fat. Den erfarenheten är så speciell och unik och svår att beskriva. Men jag vet att jag och Jonas är ett bra team och vi gjorde det allra bästa vi kunde... Nu är fatet valt och den wirren alltså, den är riktigt bra! Gissa om jag längtar tills den kommer släppas! Jag önskar att jag kunde berätta mer om själva processen av att välja ut ett fat men det spar jag på till längre fram. Så håll till godo mina vänner.... fortsättning följer!


2 kommentarer:

Glentauchers 15- den tredje grundpelaren

Den 1 oktober lanserades på Systembolagets beställningssortiment den tredje komponent som ska ingå i Ballantine´s serie av single malts. När...