Translate

tisdag 31 januari 2017

Yula, the goddess

Efter att ha provat på den fantastiska 21 åriga Timorous Beastie lagrad på sherryfat fortsätter jag temat med att prova på whisky från samma oberoende buteljerare, nämligen Douglas Laing.

En forntida sägen och Islay legend om en vacker gudinna vid namn Yula har kommit att ge inspiration till den limiterade utgåvan av Island Malt Scotch whisky med samma namn. Berättelsen om Yula handlar om en gudinna som under sitt sökande efter den stora kärleken bar ett förkläde fyllt av stenar. Under resans gång föll stenar ut ur hennes förkläde vilket kom att bilda öar och land. Sorgligt nog hittade Yula aldrig sin stora kärlek och det sägs att hon drunknade i det förrädiska hav som numer omger ön Islay. I berättelsen sägs det även att Islay är den ö som bildades av de sista stenarna som hon bar i sitt förkläde och på denna ö finns än idag två resta stenar som minne att beskåda för gudinnan Yulas sista vila.



Denna sorgligt vackra berättelse lever nu vidare genom Douglas Laings utgåva Yula som planeras att bestå av en trilogi med Island Malt Scotch Whisky. Denna trilogi är även det en resa, men inte över land och hav utan över tid i fat. Yula har än så länge haft två släpp där den första versionen som lanserades i oktober 2015 var en 20 årig blended Island malt whisky med fatstyrka på 52,6 %. Den andra utgåvanmed 900 flaskor  släpptes i september 2016 och hade således lagrats ytterligare ett år på samma fat men med en fatstyrka på 52,3 %.

Färg: Honung
Doft: Oj vilken helt underbar doftbild! En härligt mjuk rökighet av sot och glödande kol samt brinnande trä tillsammans med torv och gräs. Bakom röken finns en frisk fruktighet i form av färska nektariner, röda äpplen, päron och marsipan. Sen en doft som direkt för tankarna till saftig ambrosiakaka, mums! Känner även den härliga vaniljen med framträdande ektoner, brända mandlar och krämig kolafudge. Efter en stund i glaset känner jag doften av ananas i sockerlag och söt vit choklad. Hittar även igen maritima doftnoter  av salt hav och tång.
Med lite vatten i glaset utvecklas doften där vaniljen blir mjukare och blandas in fint med havrekakor, salt smör och en smutsig doft av oljigt garage. Detta är en sån wirre som doftar väldigt gott och väldigt mycket, så det är lätt att fastna vid att bara lukta i glaset.

Smak: Slås av en rejäl sötma från vanilj och smörig kola  men även mycket fruktighet från päron och härlig äppelmos. Även i smakbilden känner jag den där ambrosiakakan samt något som för tankarna till godispasillerna tuttifrutti… ja, jag tänker då på de där orangea små askarna som barnen brukar uppskatta :) Det finns även en lätt sälta från havssalt samt en pepprighet som härjar på tungan som påminner om malen svartpeppar. Rökigheten är absolut framträdande men är  inte så mycket Islayrökig utan mer åt hållet av bränt förkolnande trä. Rökigheten passar utmärkt med all den härliga sötman men även med kryddigheten från kardemumma som jag känner, allra helst då jag droppa i lite vatten.

Den tredje utgåvan har ännu inte släppts men efter att jag nu provat på den andra utgåvan i trilogin så hoppas jag innerligt på att få chansen att prova både 20 åringen och den allra sista utgåvan. Sen fortsätter jag drömma om att äga hela trilogin som samling. Flaskorna med etiketter på den nordiska gudinnan Yula är ju så oerhört vackra att titta på!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Glentauchers 15- den tredje grundpelaren

Den 1 oktober lanserades på Systembolagets beställningssortiment den tredje komponent som ska ingå i Ballantine´s serie av single malts. När...